Nässelfeber - behandling
För att behandla nässelfeber börjar man med tabletter som innehåller antihistamin. Detta gör man för att minska pådraget av histamin under huden och minska uppsvällandet. Blir man inte av med nässelfebern eller blir bättre kan man då även få kortison eller adrenalinpreparat. Detta används också om nässelfebern blir mer allvarlig eller om nässelutslagen går över på slemhinnorna. Om ett födoämne orsakar nässelfeber bör man såklart undvika ämnet i den grad att man mår som vanlig igen. Kan man inte påvisa vad det är som orsakar nässelfebern brukar man ändå börja en behandling. Denna behandling går ut på att under en tid avstå helt från kost med konserveringsmedel och liknande "pseudoallergen".
Får man, på grund av nässelfebern, andingssvårigheter bör man åka till akuten. Det kan till exempel vara om man är getingallergiker och blir stucken. I värsta fall kan då en anafylatiskt chock inträffa vilken kräver behandling på direkten. Vi allergi mot vissa läkemedel som til exempel antibiotika kan också allvarlig nässelfeber inträffa där man bör söka akut hjälp. Detta gäller också födoämnen som är starkt allergena.
Behandlingen vid urtikaria varierar
Olika typer av nässelfeber och urtikaria kräver olika typer av behandling. Har man tryckurtikaria bör man helt enkelt undvika tryck så mycket som det går och vid köldurtikaria bör man inte bada i kallt vatten. Har man en risk för allvarliga reaktioner så som en allergisk chock bör man ha med egna akutmediciner med adrenalin, kortison och antihistamin. Har man idiopatisk urtikaria bör man först söka råd hos en läkare så man får läkemedel som är helt biverkningsfria. Därefter kan det löna sig att undvika och testa sig fram vilka födoämnen som man tror orsakar mer eller mindre nässelutslag.
Behandling för vid kronisk nässelfeber (urtikaria)
Vid kronisk nässelfeber är behandlingen svårare då nässelutslagen aldrig eller endast försvinner efter en lång tid av behandling. Dock är behandlingsmetoderna för nässelfeber mycket bättre idag än den var tidigare. Det gäller även behandling av heriditärt angioödem. Får man angioödem och svullna slemhinnor bör man kontakta läkare om inte läkaren säger något annat. Behandlingen skräddarsys av en läkare där ni har ständig kontakt för att förhoppningsvis helt bli av med nässelfebern. Vid svår kronisk nässelfeber remitteras man till en specialist på ämnet. Då kan i sin tur en ciklosporinbehandling behövas. Om det är ett barn som drabbats bör du läsa avsnittet "nässelfeber hos barn".
Så här kan du lindra nässelfebern och dess nässelutslag
För att lindra nässelfeber och nässelutslagen hjälper det om man smörjer in sig med något kylbalsam eller duschar försiktigt med svalt vatten. Klådan går att behandla med receptfria antihistamintabletter. Men man ska inte ge tabletter som innehåller antihistamin till barn under 6 år. Dock går det bra om man rådfrågat sin läkare först. Både kylbalsam och tabletter innehållande antihistamin finns att köpa på alla apotek. Att tänka på efter man fått nässelfeber är att man ofta är något känsligare en vecka efteråt. Då ska man vara extra försiktig mot viss mat, vätska eller andra omständigheter som kan utlösa nässelutslagen. Vid allergisk chock ska man åka in till akuten på direkten då det kan bli drastiskt sämre om inte rätt behandling sätts in mot nässelfebern.
