Nässelfeber (urtikaria)
Nässelfeber, eller urtikaria som det också kallas ser ut som ett eller flera rödbleka utslag och liknar de utslag man får vid kontakt med brännässlor. De röda utslag man får utav nässelfeber kallas därför för nässelutslag. Nässelfeber kan uppträda en eller flera gånger som nässelutslag. Nässelutslagen kan variera i utseende från små utslag till stora och sammanhängande utslag. De kliar våldsamt och försvinner oftast inom ett dygn. Man tror att ungefär var femte person någon gång får nässelutslag, antingen en eller flera gånger. Siffran kan dock vara högre då många som fått nässelfeber inte vetat, eller tagit reda på vad utslagen egentligen är.
Vad orsakar nässelfeber?
Orsaken till nässelfebern är att histamin och andra, för kroppen, irriterande ämnen frigörs i kroppen. Ämnerna får då blodkärlen i huden att öppna sig och på så vis sipprar blockvätska ut genom huden. Histaminet i sig frigörs från allergiceller (mastceller) som finns i huden, som en reaktion på att det är något man inte tål. Nässelutslagen beror på att det samlas vätska under huden (ödem). I svårare fall av nässelfeber bildas angioödem, som bildas på ställen som tunga, händer, läppar osv.
Ett nässelutslag delas i olika kategorier beroende på efter hur länge den varar, om den har uppstått plötsligt och vad som är orsaken till utslagen. En vanlig orsak till urtikaria kan vara viss förtäring som man är allergisk/överkänslig mot. Det är då framförallt, nötter, ägg och skaldjur. Nässelfeber kan också bryta ut av medicin som antibiotika, ACE-hämmande medel och NSAID eller vid kontakt med giftiga ämnen genom djur, växter och insekter. Av insekter är det oftast djur som mygg och loppbett man får nässelutslagen av, men man kan också få nässelfeber av både brännmaneter och brännässlor.
Akut nässelfeber (akut urtikaria)
En akut nässelfeberreaktion eller urtikaria kan delas in i allergisk och icke-allergisk urtikaria. När man får akut nässelfeber vet man ofta om orsaken till nässelutslagen eftersom det beror på någonting konkret. Den allergiska reaktionen börjar ofta inom en timme efter att man fått i sig det man inte tål (allergenet). Dock kan det ta upp emot ett dygn innan symtom märks i sällsynta fall. Man behöver heller inte alltid äta ett allergen för att få nässelutlag och nässelfeber. Det kan räcka med beröring eller inandning. Som till exempel vid pollenallergi. Vid akut icke-allergisk nässelutslag och nässelfeber är ofta orsaken giftiga ämnen i till exempel växter, djur och skaldjur (biogena aminer). Man får då oftast nässelfeber när man samtidigt har en infektion som baktierie- och parasitinfektion, men främst vid virusinfektioner.
Kronisk nässelfeber (kronisk urtikaria)
Vid kronisk och långdragen nässelfeber kan ett, eller flera utslag plåga en i flera veckor. Det kan vara ytterst irriterande. Speciellt då man i de flesta fall inte hittar något ursak till nässelfebern och nässelutslagen. Urtikaria utan någon säker orsak står för ungefär 90 - 95 procent av fallen och kallas för idiopatisk urticaria. I de sista 5 - 10 procenten där man kan påvisa en anledning till nässelfeber har personen ofta en systemsjukdom. Till exempel sjukdomar som hudsjukdomar, bindvävssjukdom, sjukdom i sköldkörteln, eller en reaktion på ett läkemedel.
Ibland finns även fysikaliska anledningar till urtikaria. Vissa personer kan få urtikaria och nässelutslag av solljus (ljusurtikaria), tryck (tryckurtikaria), vatten, stress, (ansträningsurtikaria/kolingerg urtikaria) värme eller köld (köldurtikaria). Mycket sällan kan man också ärva en benägenhet till att få angioödem och nässelfeber. Den kallas hereditärt angioödem (c1-esteras-inhibitororbrist).
Nässelfeber - symtom
Några man får nässelfeber är symtom som irriterande klåda något som märks tydligt. Andra symtom är de rödvita blämmor eller utslag (nässelutslag) som varierar i storlek. Nässelutslagen kan variera rätt så mycket i storlek från små till större utslag där nässelutslagen kan flyta samman. Dessa är de tydligaste symtomen vid nässelfeber och utslagen försvinner vanligtvis efter två - tre timmar. Inte allt för sällan kommer det nya symtom som nya nässelutslag strax efter de gamla har försvunnit. Läs mer om nässelfeber och dess symtom.
Nässelfeber - behandling
Behandlingen mot nässelfeber riktar sig först mot orsaken till nässelutslagen. Vid behandlingen av nässelfeber används då ofta antihistaminer som hämmar den inflammatoriska processen. Är nässelfebern mer allvarlig används adrenalinbehandling eller behandling med kortison. På avsnittet "nässelfeber - behandling" kan du läsa om när man behöver uppsöka läkare.
Nässelfeber hos barn
Barn drabbas ganska ofta av nässelfeber (urtikaria). Nässelfebern ger då ofta upprepade utbrott på ett mindre eller större del av kroppen. Orsaken till urtikaria hos barn beror oftast på allergiska reaktioner mot födoämnen eller infektioner. Det kan vara svårt för en förälder eller personal att veta vad som orsakat nässelfebern och de utslag barnet fått. Läs vidare om nässelfeber hos barn.
Angioödem (quinckeödem)
Angioöem innebär att det vid urtikaria bildas vattniga svullnader i huden. De är lokaliserade vid läppar, ansikte, tunga och ögonlock. De uppstår ibland vid nässelfeber och kan vara oerhört jobbigt att få. Det känns som en stickande och pirrande känsla i huden och angioödem kan vara från bara några timmar till flera dagar. Mer om angioödem.
